Those good old days

I miss those good old days - för några år sen när mina absolut bästa vänner var Tina, Amanda & Paula. När hela "gänget" kom överens (förutom jag och Sandra då, haha) and everybody loved everybody. Antar att det är så det fungerar men nu är de flesta på varsitt håll, några håller ihop. Sandra är jag god vän med idag vilket jag är tacksam över. Amanda som är en av de personer som jag har absolut roligast med i världen - where did she go? Haha, vad dramatiskt det låter. Jag vet vart hon bor och vad hon gör osv. Och det är lätt att säga att man ska träffas... Men gör man det? Nej. Detsamma gäller Paula. Min absolut längsta och närmsta vän och som jag har haft så himla roligt med under åren. Affe frågade mig härom kvällen: "Har du någon riktigt nära barndomsvän som du fortfarande är bra vän med?" Den första jag tänkte på var Paula. Men jag blev ganska ledsen när jag upptäckte att det stämmer ju inte alls längre.

Och Tina, min fina Tina! Vi har varit vänner länge nu och jag älskar denna kvinnan mycket, mycket, mycket. Kan inte minnas att vi har bråkat någon gång. Säkert blivit irriterade på varandra. Men vi kan lita på varandra, vi umgås när vi känner för det och har inget behov av att ringa varandra varje dag för vi vet vart vi har varandra ändå. Den bästa typen av vänskap enligt mig.
Och Tessan vill jag även tillägna en rad (Tott som de flesta känner henne som). Också en av mina längsta vänskaper och vi umgås förvisso inte heller längre men vi vet att vi kan ringa varandra om det är något. För vi har alltid ställt upp för varandra <3

Anledningen till min nostalgi är bilddagboken - från 2006-2010 finns mitt liv dokumenterat där. Likaså i min gamla blogg. Så härliga minnen! Hemska, smärtsamma minnen likaså. Men herregud, vad härliga.